Svart fredag, vitt samvete?
Helena Englund Hjalmarsson, grundare och utvecklingschef för Vacation in a box, resonerar om Black Friday och entreprenörskap.
Jag är företagare och marknadsförare och det har jag varit i över 30 år. Det som är lite nytt för mig är att jag sedan i våras har företaget Vacation in a box som vänder sig till konsumentmarknaden och i och med det ställs jag inför nya val och beslut som företagare. Ett av dessa vägval är konsumentjippon som Black Friday.
Black Friday har i mina ögon en särställning bland jippon eftersom den verkligen uteslutande handlar om konsumtionshets. Jag jämför då med till exempel julen då handeln vill få oss att köpa fler julklappar eller alla hjärtans dag som vill få oss att köpa romantiska presenter till våra kära. Men även om köphetsen är rätt hård även vid dessa högtider, så är de i alla fall något mer än bara köphets. Black Friday handlar bara om konsumtion, inget annat, och fenomenet har successivt nyligen förlängts till en hel Black Week, följt av Cyber Monday, e-handelns egen Black Friday. Och ingen tycker väl egentligen att det här känns bra?
Vad kan jag som entreprenör göra och vad vill jag göra
Vad företagen kan göra och vad de vill göra är två olika saker. För många är de på total kollisionskurs med varandra. Visst kan företagarna välja att helt avstå från att delta i hysterin och bara köra på som vanligt – göra business as usual bara. Men för vissa branscher innebär det en lek med döden, eller åtminstone risk att förlora stora pengar och marknadsandelar. För när de fyndsugna och prismedvetna konsumenterna har tillgång till prisjämförelser i e-handeln i hela landet, hela Europa eller hela världen köper de sina varor till lägsta Black Friday-pris och det företag som har kvar ordinarie priser får en kraftig dipp, inte bara under Black Week, utan lång tid efter eftersom marknaden är mätt efter festen. Så visst är det ett dilemma och vem är jag att säga till dem som satsat sina pengar och sin energi på att driva ett företag att de ska riskera allt för att gå i bräschen för att stoppa ett framrusande tåg som kanske ändå inte går att bromsa.
Men samvetet då, kan jag som företagare inte bara bestämma mig för att inte vara med i den här leken? Jo vissa av oss kan ju det, särskilt om vi säljer produkter som kanske konkurrerar med fler parametrar än bara pris. Mitt eget företag säljer virtuella resor bland annat till konsumenter som är miljömedvetna. Så hållbarhet är ett starkt konkurrensmedel för oss. Vi har bestämt oss för att inte driva företag om vi måste göra avkall på våra värderingar. Men som sagt, det är inte så svårt för oss. Vi har inga konkurrenter som trycker ner vårt boxpris och tvingar oss att välja mellan lönsamhet och etik.
Alla kanske måste ha samvete
Om vi ska nå det globala målet nr 12 om hållbar konsumtion och produktion kanske alla måste agera ansvarsfullt och med samvete. Handelns intresseorganisationer behöver driva opinion för hållbar handel. På så sätt får vi ekonomiska förutsättningar att hålla Black Friday inom vettiga gränser. Men det finns gränser för vad de kan göra med tanke på den fria konkurrensen. Och även om jag inte gillar att lägga ansvar på konsumenterna så går det ju inte komma ifrån att tydliga konsumentbeteenden påverkar företagens beteende. Om vi konsumenter slutar att nappa på handelns black week-beten så slutar de så småningom … Hönan eller ägget, vem ska börja? Men jag är i alla fall glad över motrörelser som till exempel I don’t buy it.
Jag har ingen lösning och min avsikt med det här inlägget är inte att peka finger åt något håll. Det är bara mina egna funderingar och kanske att jag känner mig lite lättad att jag säljer en produkt som inte tvingar mig att fatta svåra beslut. Åtminstone inte i den här frågan.